Håll Sverige Rent släpper ny statistik om nedskräpningen

Håll Sverige Rent publicerade den 20 april 2026 sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat över tid, men nikotinrelaterat skräp dominerar fortfarande. Rapporten lyfter även stora skillnader mellan svenska stränder, där Västerhavet sticker ut med mycket höga nivåer.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner, enligt organisationen.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter går ned

För första gången redovisar nationella mätningar hur nedskräpningen utvecklats över tid. Håll Sverige Rent uppger att skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 % sedan 2023.

Bland föremålen som enligt rapporten minskat mest i stadsmiljö finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp vanligast i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar gått ned i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö, enligt rapporten. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Nikotinskräp totalt (fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att konkretisera resultaten beskriver Håll Sverige Rent ett exempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet kvar

Rapporten anger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt organisationen visade nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet är 55 % högre än 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 % av skräpet anges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s gränsvärde enligt Håll Sverige Rent.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här förekommer även förpackningar från godis, snacks och mat, enligt rapporten.