Risk för miljardkostnader om EU-åtaganden inte nås

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka en del – men kostar

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter att ETS-flex använts återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. Analysen beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner vid missade krav

Utöver åtgärdskostnader kan även ekonomiska sanktioner bli aktuella. Enligt pressmeddelandet kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen hänvisar till rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.